Allt fler ungdomar tar livet av sig i Sverige. "Det är ett misslyckande för hela samhället", säger forskaren Danuta Wass
Under de senaste tio åren har närmare fem hundra svenska tonåringar tagit sitt liv. Professor Danuta Wasserman på Karolinska institutet talar om ett misslyckande för hela samhället.
– Självmord innebär alltid ett misslyckande och en tragedi. När ungdomar med framtiden för sig tar livet av sig känns det dock extra svårt, säger hon.
Danuta Wasserman är professor och chef för NASP – avdelningen för Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa – vid Karolinska institutet. Hon är en av världens ledande på området och forskar på metoder för att förhindra självmord.
– Att så många ungdomar i dag inte tycker det är värt att leva oroar, fortsätter hon.
Under de senaste trettio åren har antalet självmord i Sverige minskat med en tredjedel. För två år sedan tog nära 1 500 människor i Sverige livet av sig – vilket kan jämföras med 1980 då det inträffade drygt 2 200 självmord.
Bland de allra yngsta är utvecklingen långt ifrån lika positiv. Där låg självmorden länge på samma nivå. Mellan fyrtio och femtio ungdomar under tjugo år tog sitt liv årligen. Men 2008 begick så många som 66 tonåringar självmord.
Många har spekulerat i orsaken till att självmorden inte minskar bland unga. Danuta Wasserman och kollegerna på Karolinska institutet valde därför att granska utvecklingen i Stockholms län.
– Vi fann en komplex bild där till exempel psykisk ohälsa, psykiska sjukdomar, inlärningssvårigheter och problem i familjen eller skolan kan leda till att en ung männi ska begår självmord, berättar hon.
Danuta Wasserman och Karolinska institutet har tagit fram ett program som skolor kan använda. Där ingår filmen "Kärleken är den bästa kicken" samt ett elevhäfte och en handledning till lärarna.
– Fyra ungdomar berättar i filmen om sina liv och sina självmordstankar. Den har visats på två hundra skolor och lett till att eleverna vågar tala öppet om de här svåra frågorna. När ett liknande program testades i Florida i USA ledde det till att antalet självmord minskade med mer än hälften.
Under 1900-talets ekonomiska kris försvann många kuratorer och psykologer från landets skolor – och många elever förlorade en viktig grupp vuxna att vända sig till. Danuta Wasserman vill att alla lärare ska gå igenom en tjugotimmarskurs om psykisk ohälsa och självmordsbeteenden bland unga.
– På sikt är det bästa sättet att stoppa den negativa utvecklingen bland ungdomar. Lärare möter eleverna nästan varje dag och ju tidigare problemen uppmärksammas, desto bättre.
Många hävdar att nya typer av antidepressiva läkemedel minskat antalet självmord, hur stor del av minskningen de ligger bakom är fortfarande oklart. För unga kompliceras bilden av att behandlingen med de nya medlen kan leda till en ökad självmordsrisk hos en del.
– I svåra fall av depression måste givetvis de moderna medlen användas, säger Danuta Wasserman. Men behandlingen bör kompletteras med familjeterapi och insatser för att lösa problem i skolan och med klasskamrater.
Den moderna forskningen visar att genetiska skillnader delvis förklarar varför en del har ökad risk för självmordsbeteende. Hur vi reagerar på olika på trauman skiljer sig också åt.
– När i livet man utsätts för extra starka påfrestningar spelar roll. I vissa utvecklingsfaser och åldrar verkar människor vara känsligare än i andra. Kanske är det därför så många tonåringar fortfarande begår självmord.