Våldtäkten fick Veronica att prostituera sig

Veronica var 14 år när hon började sälja sex. I dag berättar hon att hon blev våldtagen på väg hem från skolan och hur upplevelsen fick henne iskall för sex. Snart efteråt började hon prostituera sig.

– Först såg jag det som lättförtjänta pengar, men det spårade snabbt ur.

Veronica berättar att våldtäkten begicks av en omtyckt och populär kille.

– Jag vågade inte polisanmäla honom eller berätta för någon. Jag kände att jag fick skylla mig själv. Jag hade inte skrikit nej tillräckligt högt, inte slagit mig fri.

Några månader senare våldtog samma kille Veronica igen, säger hon. Då brast något i henne, men fortfarande berättade hon inget.

– Ett tag efter det pratade jag och en av mina bästa kompisar om att om vi ville ha pengar så kunde vi "hora". Det var ett skämt först, men på något sätt triggade vi varandra.

På en kvällstidnings chatt fick de kontakt med sin första kund. En i taget gick de in till mannen, som var i 35-årsåldern, och hade samlag med honom. De fick de 500 kronor var.

– Det var faktiskt inte så farligt. Han var snäll och tvingade mig inte till något. Dessutom var sex redan förstört för mig.

Fler kunder följde – en av dem blev en chock. Det var hennes systers pojkvän, en äldre kille. Han utnyttjade situationen och hotade med att berätta för Veronicas föräldrar.

– Förutom att han själv utsatte mig för övergrepp ordnade han kunder och gav mig droger.

När Veronica var 15 år slog en lärare larm om att något var fel.

– Jag fick komma till Bup, som konstaterade att jag trots allt mådde ganska bra. Jag flyttade till Norrland för att komma bort från min systers tidigare pojkvän. Men han kom dit och tvingade mig att fortsätta att sälja sex.

Mannen och kunderna blev alltmer våldsamma. Slutligen befarade Veronica att någon skulle döda henne.

Hon kontaktade socialtjänsten. Efter en misslyckad placering i ett familjehem flyttades hon vidare till ett så kallat hvb-hem.

– Där blev det jättebra. Jag gick i terapi och bearbetade mina upplevelser.

När Veronica var 18 flyttade hon till en egen bostad. Redan första kvällen gick det snett.

– Jag tänkte att nu bestämmer jag själv och tog kontakt med en gammal kund i Stockholm.

Varför?

– Jag var självdestruktiv och tyckte inte att jag förtjänade något bättre. Det var nära att jag gjorde om det fler gånger, men jag lyckades låta bli.

I dag, åtta år senare, är livet stabilt. Veronica studerar, har en sambo och ser framtiden an med tillförsikt. Det som hände känns långt borta. Men ärren lär aldrig blekna helt. Genom att berätta hoppas hon kunna varna andra:

– Om någon verkar må dåligt: Våga fråga! Nu förstår jag att det fanns de som anade att jag inte mådde bra, men de frågade inte. Om de gjort det hade det varit lättare för mig att berätta om våldtäkten och få hjälp.

Fotnot: Veronica är ett fingerat namn. Hon polisanmälde mannen som utsatt henne för övergrepp och agerat som hallick, men efter två förhör med Veronica avskrev polisen anmälan i brist på bevis.