FAKTA OM SEXUELLA ÖVERGREPP PÅ BARN
Sexuella övergrepp mot barn leder till svåra följder. Inte bara för barnen själva, men också för samhället i stort. Vårt rättsväsende saknar kunskaper och resurser att hantera problemen. Många barn hamnar i kläm under själva utredningen i bevisfrågan om övergrepp skett eller inte. De flesta fall når inte domstol och majoriteten av barn kommer inte ens så långt att de får bli polisförhörda. 2006 ledde mindre än fem procent av alla anmälda sexualbrott mot barn till åtal.
Familjefaktorer som missbruk och misshandel eller avsaknad av omsorg från föräldrarna ökar risken för sexuella övergrepp. Den vuxnes svek innebär att barnets förväntan om att få omvårdnad och skydd kränks, vilket ger bristande förmåga att känna tillit. Många utsatta barn blir ångestfyllda, sorgsna, rädda och nedstämda. Något som senare i tonåren tar sig i uttryck i att de blir utagerande, begår självmordsförsök eller börjar använda droger.
Idag vet vi med säkerhet att flickor löper större risk än pojkar att bli utsatta för sexuella övergrepp. Aktuella studier visar att mellan tre till fem gånger fler flickor än pojkar drabbas. Medelåldern är ungefär åtta till tio år för flickor, medan den för pojkar generellt sett är något högre.
Barn som utsatts behöver omgående professionell hjälp för att kunna komma över de trauman som uppstår vid ett övergrepp. Tyvärr kan väntetiden till en barnpsykolog ibland vara mycket lång.
I vissa kommuner är den upp till två år, vilket kan innebära en känslomässig katastrof för ett utsatt barn.
Varför berättar de inte?
De starka känslorna under övergreppen och de lika starka känslorna av skam, skuld samt oro att inte bli trodd eller rädsla för konsekvenser efter övergreppen; är alla faktorer som spelar in och förklarar varför barn inte avslöjar vad som skett, eller sker med dem, under förhör. Barn kan också medvetet välja att inte tala sanning om de t.ex. känner sig rädda, hotade eller tror att de ska bli bestraffade om de berättar. För att barnen ska må bättre behöver de tala öppet om sina upplevelser, bli hörda och förstådda. Av det skälet ser vi det som en självklar rättighet att barnen alltid kan få omedelbar terapeutisk hjälp i samband med ett avslöjande om sexuella övergrepp.